Äntligen!!!

Timer

Slaggprodukterna från NY-filmen

Den färdiga filmen från New York

:@

Strandad på en kant, kanter är vackra, vågade jag

jag var vågorna i livet en gång

på en kant

nu: kantrad

livet var här, en gång

no rest for the wicked

Trailer 2

En ny snutt från kommande semesterfilmen...

Smakprov

Reseanteckningar

Premiss: ingen planering, inget handskande med pengar, ingen orientering efter karta, försätta sig fullständigt i någon annans våld.

Temata: Sure, Vegan, Nietzsche, Tours på museum, Kabbalah, reduktion, potatis, Broadway, tystnad.

Att leva, semester, naturvidrigheter som att lyfta från marken och flyga i ofattbara hastigheter, att transcenderar sin tidszon, att inte ingripa, att låta musiken från förlängesen mullra i hjärtats innersta och släppa in mannen i trikåer längre än de flesta får komma in, att söka bilder med håv, drömmen om en annan verklighet samtidigt, att gå över gatorna mot rött, att förvånas över pengars drivkraft och inflytande över människor, att ställa frågan om överlevnad för överlevnads skull verkligen är tillräckligt, att ställa mig i tystnadens ensamhet och svarta mörka, att söka speglingar och reflektioner som blanka väggar på skyskrapor som är hotell och vattenpölar mot trottoarkanten, att gå på ovant breda trottoarer, att se skillnaden på gata bredvid gata.

Hemma från New York

1

People flock here to listen to the good music, it is a restaurant where they buy food to eat. 

2

Sure, en resa med en catch phrase. Sheu, sheu, sheu.

3

Mirrors, evenings, walks, yellow, running water, spring, hey rich man, no.

4

The eternal return of the same smile

5

Nietzsche, hur var det, jo tack det var, Nietzsche, Nietzsche, Kabbalah

6

Hon stirrar, han ser likadant, allt är samma, hopplöshet, samma, trött, orkeslös, hjälplös, passiv

7

Sheu

8

Blåsten på avenyerna stör närvarokänslan och verklighetsuppfattningen, rubbad, katalys

9

Hardcore, vegan, gay, broadway, homeless with iPods, camera, multi

Hello

Hello from Mac store in NY

kom ihåg

Det finns en sång: summertime, when the weather is fine... Den går att spela i ett väldigt snabbt tempo, sambatrummor, en hel orkester, firandes, och det går liksom bra.

Livet fortgår

Tillägnat lifegoeson:

Trygg Hansas rödvita post per m

och tusen trasiga ansikten

i kanalen som ingen överlevt utan sim

kort egopics ny röst nio te

kräkningar på flera tusen

rör mig repetivt repetivt trygga repetiv

symololologiskt nakenhet för bad

i champagnefloder som löper ur

Hermines källare undermedvetna

stundermedvetna omedvetenhetstid

och citatet: You have to wait until you're uncovered

You have to wait with someone naked

and then you have to wait some more

ger gåvan livflöde fortgång

så långt borta så nära inpå

språkhuset skakar och lyfter från marken

som ett plan med en plan

skiktar sig mot

riktar sig mot

du måste repetiva mig in i flödet

utmana

tvinga

tinga

det övergivna huset

lägenheten, datorn, maten

En stål att stetta ptvå

äääppleskrutt

Ankare

Plan1 för NY-besöket

Läsa högt ur Robert Jordan på svenska i Central Park en hel dag, eller rättare sagt lyssna på Christina när hon gör det. Dricka Jamba Juice.

3 april

Om några timmar är jag på väg till New York. Jag har inte många planer, en film att spela in, texter som vill skrivas men som saknar röst och syfte, några bokade besök, några måltider och obligatorium sedan mest öppet och fritt. Vill undfly resan genom att ställa den bakom arbete, vill samtidigt inte missa: let's make lots of money. Lazy little Ada och Wild Tigers I Have Known. Dwight. Pianoskorr i nattmörker, en och annan motor, vindloft, smak av rök från himmel och air. En bassäng och två ankor, planar. Tyxtnaden textar sina ord och slöften. Bokade bord, bordsdam med två andar i, svimmandes plant. Ett framlagt och sedan tillbakadraget blogginlägg. Inside is foreign. Bhagavadgita. Du du, du du, du dudu. There will be wise men singing, bringing you luck, bringing you locks. Så många tyxter jag skrevat till den slåten. New Kork bringing you luck now. Bringing you cock. Skotrar, semester, höst.

Tjäna pengar. Pnegar. Pregar. Ögar. öga. tss inte inte inte. Jag är nervös, nervig nervig. 

1 april

En dag ska det inte gå att skilja oss

Öppnar mot frågan

Mellan ja och nej, mellan valet och icke-valet står ett skälvande, osäkert men i sig självt förblivande öppet: kanske. Hur långt ner genom lagren sträcker det sig? Djupare än systemen? Djupare än språket? Djupare än medvetandet? Djupare än det omedvetna? Angreppet, som inte i sig är ett angrepp utan snarare på grund av sin position kastad mot, det träffar i första hand logiken och systemen. Varhelst förståelse i traditionell fixerad betydelse hävdas är kansket kastat mot. Det att förbli i valet, varken att välja eller skjuta väljandet framför sig, det att vara som väljande, det kastas mot ståndpunkterna och tvingar dem att dra tillbaka, retirera förvisso men aldrig helt besegras. Jag tror att detta varat-som-kanske har beröringspunkter med Kierkegaards absurda hjälte, men jag kan ärligt alldeles för lite Kierkegaard för att våga slå an strängen fullt ut, det är ju trots allt nära konsekvens att ställa sig så också inför jämförelser och kunskapsstoff. Vad är det som kansket vinner mot ja och nej? Är det mätandet med frihetens mått? Det är varken, eller både och, lätt och svårt att ställa sig där. Ställer man sig förresten där, eller är man stadd där i utgångspunkten, som om utgångspunkten skulle gå att ange, kan ett kanske istället för plats vara ett håll? Men hållet har riktningar, vilket i och för sig även kansket har. Kansket är fruktlöst, det bär ingenting, leder ingenstans eller ingenvart. Eller är kansket det prövande, som leder överallt utan att bestämma sig för var tältpinnarna ska slås ner? Det beror på om man siktar efter en plats att sova tryggt om natten, skyddad från regn och vind, eller om man inte siktar alls utan - kan man alls inte sikta? I kansket kan man alls inte sikta och samtidigt sikta godtyckligt lite överallt. Siktandet utan mål är ett seende. Skillnaden i siktandet och seendet. Till vilken nytta? Varför inte? Vad ska du med nyttan till? Nyttan är förgänglig. Utan bara vandrar vidare, rörligheten framför allt. Rörelsen, känns det inte som att den har en särställning för oss? Kansket är också, eller kan också vara rörligheten. Döden är kansket som vi aldrig kan fixera. Jaget är kansket som vi aldrig kan fixera. Detta får mig att tänka mycket på Arkimedes och hans ”noli turbare circulos meos”, det vill säga ”rubba inte mina cirklar”. Kansket skjutet mot rörligheten och vridet mot frihetsmåttstocken är oundvikligen en uppmaning att inte rubba någons cirklar. Kansket ekar i Nya Testamentets bättre delar, Jesusordet ”döm icke, på det att ni icke må bli dömda”. Det är också resonant i vad jag hoppas klä mig i genom mitt arbete med skriften FEL. Frågorna är ännu inte till fullo ställda, men de ställs. Det är meningen. Sen kan man gå.

Bristen hos den blick

"Gång på gång korsas tröskeln mellan livet och döden i fragmenten, gång på gång inskärps bristen hos den blick som inte kan se att det ena alltid är genomträngt av det andra. Sett i ljuset av en sådan insikt talar fragmentet inte längre om någon dyster livssutsikt eller i ett melankoliskt tonläge. Över den som inte förmå greppa sin livslott som också en dödslott tecknar den istället en bild vars stämning snarare vetter mot ironi."

Hans Ruin, Herakleitos Fragment.