onsdag 20 maj 2009

Southland Tales



Detta monster till film skakade om en förutspådd ganska förutsägbar kväll. De första 30 minuterna avskydde jag den och drog paralleller till serien Watchmen (vars filmatisering jag inte sett ännu) och Pulp Fiction. Watchmen och Pulp Fiction delar en sorts svårfångad men väldigt klyschig "hårdkokthet" som jag är särskilt allergisk mot. Pulp Fiction lyckas på många sätt ändå ro hem mig som åskådare, medans serien Watchmen inte alls lockar mig. Det minsta! Efter en timme hade denna filmen dock pushat mig så långt över gränsen för vad jag inte kan tycka om på ett väldigt charmigt sätt att jag kapitulerade och började skratta på de rätta ställena och klä berättandet i fancy ord som postmodernt narrativ, mångtydigt ironiskt och kataklasmiskt barrockt. Med andra ord: det här är en sjukt intressant och bra film på så många olika nivåer att det skulle tråka dig halvt ihjäl om jag skulle räkna upp dem alla.

Richard Kelly gjorde sig ett namn hos alla de som tror sig förstå eller i alla fall tror sig kunna förstå filmer, som bygger på och leker med mångtydighet och öppenhet, med hjälp av ett matematiskt likhetstecken framför i och med 2001 års succé Donnie Darko. Se den innan du ser den här, se dem gärna nära inpå varandra om du inte sett Donnie Darko så många gånger att du i princip kan se den för ditt inre öga om du sluter det. Southland Tales leker nämligen inte bara med hårresande ämnen som tidsresor, domedagen, paradoxer, tredje världskriget, atombomber, kändishysterin, miljöförstörelse och JESUS - den leker även med Donnie Darko! Slutet är helt fantastiskt! Mitten är helt fantastisk! I efterhand är även början helt fantastisk!

Du kommer inte kunna förstå den med ett likhetstecken. Den är inte konstruerad i ett sådant syfte. I en av filmens många otroligt B:iga dialoger frågar en av filmens mest intressanta karaktärer: "And what is the truth?" och får naturligtvis ett svar som är roligt i gigantiskt stora proportioner! En av Kellys skruvade kommentarer till alla förståsigpå:are av Donnie Darko kanske? Jag ser det gärna så. Vad svaret är får du se efter själv när du ser filmen!

Ett stort WOW till den här, som kommer ligga på min topp tio-lista ett bra tag framöver!

8 kommentarer:

johannes duelund sa...

Yeahr! Var det inte det jag sa'! Detta är en film Fit4fiht!

Gustav K sa...

Jag tänker försvara Watchmen i vått och torrt.

Man kan möjligen kalla den hårdkokt, men jag tycker det är att läsa den ytligt (till skillnad från samtliga Frank Millers serier, vilkas själva poäng är våldet). Jag ser det som en illustration av hur svårt det är att vara kompromisslös. Ty vad är Rorschach om inte ett exempel på människan som kastar av sig det absurdas ok? En Heathcliff?

Men: det visar sig att den våldsamhet och den skoningslöshet som blir resultatet är opraktiskt. Idealismen leder till våld - medan pragmatismen använder våld för att skapa ett idealsamhälle!

Det jag får ut av Watchmen är en fantastisk berättelse som problematiserar idealsamhället - utopin uppnås bara med icke-acceptabla medel.

Dock: detta är inte ett principiellt försvar för hårdkokthet, men jag tror inte det är meningsfullt att varken försvara eller klandra vissa typer av estetik. Det intressanta är att konstnären/författaren använder den estetik som valts för att få fram en intressant/tankeväckande/ifrågasättande berättelse. Och i fallet Watchmen tycker jag att Alan Moore använder mediet och estetiken på ett oöverträffat sätt. Sällan har jag sett ett verk, oavsett genre, som är så skickligt uppbyggt och som så effektivt förmedlar sitt innehåll.

Hej hopp!

Ingrid K sa...

ännu ett härligt filmtips. jag har tyvärr inte hunnit se film på länge. det får bli sommar när plugget är över. Johannna intrducerade mig för serietidningen Watchmen, den kan jag verkligen rekommendera om du gillar serier. Pulp fiction är det nästan ett brott i filmvärlden att inte tycka om. visst den är snyggt gjord på många sätt men varken Uma turman? eller john travolta kan någonsin verkligen fånga mig. ska se filmen i sommar kanske. glöm inte filmen om de "Två fåren" det är verkligen en kontrast till den här.kommer med analys av Lost in trans. nästa vecka..

Ingrid K sa...

watchmen ger en givande bild av både psykvården när läkaren ska be honom att tolka de olika bläckplumparna och han säger att han ser en fjäril men ser en man utföra sexuella övergrepp på hans mamma när han var liten. har inte sett filmen dock men de gamla serierna, original är grymma enligt min åsikt.

Joel Andersson sa...

Gustav! Jag befinner mig på vanskligt tunn is när jag kritiserar Watchmen eftersom jag inte läst ut den. Om jag stängt av Southland Tales efter de 30 första minuterna skulle jag vara lika illa ute. Ändå var det något som fick mig att fortsätta se filmen, och något som fick mig att inte plocka upp serien igen.

Jag tycker du är lite väl mild när du skriver att man bara *möjligen* kan kalla Watchmen för hårdkokt. Min läsning fick brottas med den ena närmast pastischartade hårdkokthetsmarkören efter den andra och tröttades snabbt ut av det. Ändå förstår jag din välbefogade anmärkning att min läsning är ytlig.

Självklart har Watchmen, liksom Terminator 3 eller Underworld-serien något som händer under ytan, en eller flera poänger som rör sig bortom det "rent" estetiska. Till och med utan en god vilja har allt man kan läsa detta. Vad har vi kvar? Jo bland annat det estetiska, vars relativisering jag inte delar din åsikt om, och frågor som om till exempel det som händer under ytan är exempelvis: nytt, provocerande, fördjupande eller andra valfria värdeord beroende på inom vilka och vilkas värdeskalor du rör dig inom.

Vi lämnar det estetiska lite till eftersom min poäng är att det är det jag har kvar till slut, och kastar oss över det som är under ytan (märk leken, den krävde en minuts extra tankearbete och ett leende). Att den problematiserar idealsamhället, visst! Gör den det på ett nytt sätt? Nej? Gör den det på ett provocerande sätt? Nej? Gör den det på ett fördjupande sätt? Jag vet inte eftersom jag inte läst ut den förstås, men tematiseringen och "budskapet" är gammalt som de gamla grekerna, med åtskilliga minnesvärda nedslag i vår kulturhistoria efter dem: Olivi, Moore, Verne, och en hel radda från beatrörelsen. Ett något vågat påstående kanske skulle kunna göra gällande att Watchmen är en seriepastich på det som beatrörelsen sysslade med litet tidigare? Jag vet inte men försöker vara lite tillspetsad för nöjets skull så här en ledig dag. :)

Eftersom vi inte har tid att läsa allt som har skrivits under hela vår livstid ens om vi läste konstant, är vi av nöd tvungna att göra val. Jag läser alla gånger hellre Richard Rortys Contingency, irony, and solidarity en gång till än Watchmen och tror mig få ut både ett mer originellt, provocerande och fördjupande SAMT estetiskt tilltalande inlägg i Utopia-tropen. Men som sagt jag kan ha fel, jag bara motiverar min motvilja att inte plocka upp serien på nytt. Och även detta argumentet är generaliserande, dumt och godtyckligt - egentligen.

Så vad har jag kvar? Det estetiska - som det visst då är meningsfullt att försvara eller klandra! Läs gärna Gadamers inlägg om problemet med Kants subjektivisering av det estetiska i Sanning och metod om du inte läst det redan för att få en bild av vad jag inte är tillräckligt förberedd (istället för det sämre ordet: smart) att lägga ut här sammanfattat. Eller förresten hela boken, som i mångty och mycket är sysselsatt just med detta problem.

Slutligen är jag också skeptisk till att Moore förmedlar sitt innehåll "effektivt", snarare pladder-aktigt! *försöker provocera* :D

Tack för kul diskussion!

Ingrid K sa...

Gillar att du förstår att du är på hal is Joel;) fortsätter gärna denna diskussion IRL med dej nån gång ska bara samla argument som stödjer mina argument att Watchmen inte bara är en macho och hårdkokt serie utan pskykologisk som tar upp farligheterna med begrepps psykiatri och mallplacering av människor. men alla serier beror ju på djupet och erfarenheterna hos läsaren, eller hur?
Jag vet att jag är manlig och macho men kanske även kvinna;)

tack för oddjob igår!

Joel Andersson sa...

Ingrid: eller skriv här när du hittar argumenten! Diskussioner tycker jag har en tendens att bli mycket mer givande när varje part har en chans att tänka igenom sina inlägg mer än en gång och kolla upp fakta som inte finns direkt tillgänglig i närminnet osv. :)

Ingrid K sa...

haha..jo så du kan komma på riktigt många argument så att du underblåser alla mina. njdu joel kör den här watchmen diskussionen IRL men vill ha johanna vid min sida som kan stötta mig och exemplifiera hon kan dem mkt bättre än mig.

Så får du väl hitta en likasinnad till dej som inte har förstått det djupt psykologiska och undermedvetna i denna serie..jag kommer bli värre och tycka den är bättre och bättre än vad jag egentligen gör bara för att..som den Lilla My jag är;)