Hemma från resan till Härnösand, där julen och ett bröllop firades. Kroppen är tyst och alla muskler är dämpade, huvudet viskar för att inte störa. Så känns det, och jag gissar att det är utmattning. Jag är inte gjord för stora fester, jag är gjord för en liten skrubb eller krubba där jag kan läsa, tänka, skriva och rädda världen i det lilla. Ändå har vi i familjerådet nu bestämt att det är Malmö vi ska flytta till, om allt går vägen i vår. Och jag säger adjö till Galiléen där jag har vandrat hela mitt liv, säger adjö till så mycket känns det som. Nyårsafton firade vi stilla hemma, vi dansade i vardagsrummet, drack cider, Trocadero och vid tolvslaget en liten flaska champagne. För fyra år sedan såg vi fyrverkerierna från våra vardagsrumsfönster där Kristianstads skyline står som en tavla - vattentornet, kyrkan, hotellets torn, husen runt lilla torg, vattenriket bakom. I år såg vi fyrverkerierna genom samma fönster. Sen sov vi, sen vaknade vi och tog en nyårsdagspromenad på andstigar, tittade på många gräsänder, gick inom trefaldighetskyrkan och tände två ljus och lyssnade på tomrummet, gick ner i parken och hälsade på skånegäss och skrapade en trisslott, gick förbi vår närbutik Europalivs för att köpa curry men den var slut, 2008 var också slut, så vi gick hem igen. Hem. Hem.
Hem.
Hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar