onsdag 12 november 2008

Barnets förväntan

Det rusar en våg mot oss
större och högre än våra kroppar
högre än hus, större än tempel.

Vi ska leka i den, slå kullerbyttor
koka kaffe i vattnet, som när vi var barn
dyka som delfiner, skrapa magen mot botten.

Vi ska vinka på våra mödrar 
som oroligt spanar borta vid strandgränsen
En hel värld ska spana efter oss i sorg.

Den thailändska solen står mitt på himlen
små partiklar på ytan får vattnet att glittra
som barnets förväntansfyllda ögon inför havet.


Inga kommentarer: