I går var vi hemma hos min mamma och åt hennes gryta som vi alltid äter hemma hos henne för att den är så god. Sen spelade vi sällskapsspel och åkte hem ganska tidigt på kvällen. Hemma kröp vi upp i soffan och såg på Hajen 2 och Karate Kid tills klockan blev tre.
Idag läste jag ut Siddhartha, och tyckte att slutet var oerhört minnesvärt. Men som alltid när jag läst ut en bok slås jag av en överväldigande rotlöshet eller rastlöshet. Det är som att den huvudvärks- och hopplöshetsingivande frågan: VAD SKA DU GÖRA NU??? ställer mig mot väggen, trycker mig mot golvet, jagar mig ut ur mig själv (notera ordleken: jag-själv, känner mig missförstådd i mina ordlekar allt som oftast och vädrar det nu). Jag har försökt diska, skriva ner citat ur boken i mitt anteckningsblock, lyssna på musik, skriva, välja ny bok för att slippa frågan, men det känns mest tomt. Hopplöst. Den är här.
Vill...
1 kommentar:
Åh, jag kan känna igen mig i det. En slags saknad.
Skicka en kommentar