Det som när du blir ett du för mig
det öppnade mellan oss, flod
river, får språket att rusa förbi oss
så vi står båda som lämnade bakom
tillsammans som omsprungna
då erbjuder vi oss varandra
i gemensam av omspringet givet: vår
spring, fall, sommar, vinter – årstiders
cykler träs vi på, får del av, ser
mamma visar mig smultronet och strået
tjuren stångas om den får, jag
smyger ut.
Hagen står där och frustar på andra sidan
med smultron röda som spanjorens mantel
hängandes utmed ryggen, i ryggrader
jag ville ha.
Står nu med det som när du blev ett för mig
och minns hur jag är från där jag stod och bara såg på
med saliv i munnen och strån att trä på,
trädet bok. Stånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar